Jippie

Första natten på drygt två veckor som jag fått sova. VARFÖR? Jo det är så att jag har haft ständig huvudvärk ibland lite mindre än vissa dagar men den har aldrig varit helt borta. Det har funnits nätter när jag varit på väg upp på akuten för jag trott att något håller på att brista i hjärnan. I onsdags var jag till sjukgymnast som kände och tryckte och dommen blev att jag är väldigt stel i ryggen (nytt-nej) fick en ny tid på måndag och då ska ett träningsprogram tas fram. Efter mitt besök hos sjukgymnasten hade jag inte ont i skallen på flera timmar sen kom det tillbaka, när klockan hade passerat åtta på kvällen fick jag frossa och då menar jag inte lite frossa som avhjälps med två täcken. Nej jag skakade så jag pallrade mig in i duschen och stod där ett tag och duschade i näst intill det varmaste vi kan få. Gick i sängs med en kopp te, kollade feber - 37,2. Somnade, när jag vaknade första gången kändes det som om någon hällt en hel hink vatten över mig och mitt huvud bultade. Sen vaknade jag nästan varannan timme - inte skönt. När klockan var nio var det jag som stod på låset till apoteket och köpte Treo - det verkar vara det enda som hjälper, måste bara vara försiktig med magen så den inte kaijkar ihop.

Igår var jag med ungdomarna till solbacken för att inhandla mattor till de unga tu. Sen blev det en sväng förbi COOP och en dammsugare som faktiskt kan suga för den de har är katastrofal, vilket inte gör det direkt intressant att städa då den inte får upp något.

Jag har även hunnit vara med på Dennis första gång på babysimmet, han var så duktig så även föräldrarna. Men gissa om det kändes lite konstigt. En av papporna kände jag igen men kan inte placera honom och han tittade även på mig. Där finns alltså de som är kring min ålder + och - som är där med sina barn och där kom jag med mitt barnbarn, hihihi ganska komiskt eller hur? Men jag var en stolt mormor som fotograferade och försökte finnas i perferin.

Ha det gott alla.

Mycket har hänt sedan sist.

Jag har fått jobbat mer än det var tänkt, på schemat skulle jag bara jobba 4 pass i Augusti men det har blivit bra många fler. Tur för jag har inte fått igång min stämpling ännu, förstår inte att det alltid ska krångla. Så den här månaden och nästa får jag kanske en vettig lön, visst inte mycket men bra mer än för fem dagar som jag fick i juli.

Dennis har blivit döpt! Jag vill tacka alla som hjälpte till att fixa dopet. Den lilla familjen skötte sig bra och passade på att umgås med alla som hade valt att närvara. Jag hade lovat Alexanders föräldrar att de inte behövde stanna för att hjälpa till att städa, de skulle köra ca 115 mil hemmåt till Småland, så jag tyckte att det finns säkert andra som hjälper till, trodde jag ja. Emilia och Alexander hade fullt sjå med att packa ihop allt, de hjälpte till att duka av, Micke körde hem dem så att de fick allt med sig sen kom han tillbaka och hjälpte mig så vi blev klara någongång. Middag - kände knappast för att fixa något så det fick bli Buffys, trots alla rekomendationer så kan jag säga att inte blev jag helt förtjust.

Struman - Mina prover var bra, fick komma tillbaka för ny provtagning för att vi skulle kolla om jag hade antikroppar vilket jag visst hade. Vi har höjt medicindosen och om inte det hjälper ska jag prova med cortison och hjälper inte det heller så blir det troligast OP. Tyvärr så tar allt tid, det tar tid för kroppen att reagera på höjd dos och jag skulle vilja känna en förbättring redan från första dagen. Men det är väl bara att bita ihop och se tiden an och hoppas att jag snart märker en förbättring för detta är pest.

Visst är det konstigt hur människor kan lassa på mat på tallriken och säga att de ska äta upp allt trots att jag vet att det blir för mycket. Detta hände senast i dag med min bonusdotter, jag anser att det är bättre att ta om än att inte orka och att man måste kasta maten. Jag tycker att mat är för dyrt i dagsläget och jag har då inte att pengarna växer på träd och inte heller har jag några guldbyxor utan nog får jag oftast vända på slantarna för att de ska räcka. Hon skulle slänga för hon orkade inte och då hade jag ifrågasatt om hon skulle orka allt hon värmde och det skulle hon sa hon, så hon fick lov att äta upp maten hon tagit till sig. Det är OK att inte orka ta en gång till eller att man äter lite bara man är mätt och att man inte äter med ögat.

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Behöver jag säga något annat? Jag ringde dit i veckan för så står det i min handlingsplan, jag fick då frågan om hur mycket jag skulle springvicka. Gissa om jag höll på att dö. Hur in i hela friden ska jag veta det. Jag förklarade för tjejen att det varierar från noll timmar i veckan till full vecka och det är sällan jag vet om det i förväg när det är så att de kan ringa tidigt på morgonen och jag ska vara där inom tre kvart tex. Det känns som om vissa inte har någon aning alls om hur det fungerar i livet. Jag blev ombedd att söka ett arbete i Piteå, det har jag gjort så vi får väl se.

När det gäller pendlingsresor kunde hon inte svara på frågan om jag har rätt till det. Så det måste jag nog ha som ett lönekrav när jag söker arbete på annan ort, för om jag skulle få ett jobb på annan ort och inte få resorna till och från jobbet så äts inkomsterna upp av utgifterna.

Jag hoppas att jag skulle kunna få ett lite längre vikariat här runt om i stan.

Snart ska jag köra ungdomarna till premiärdoppet i babysim. Spännande.

Sköt om er.