söndag 4 september 2011

Snart får jag veta!

I fredags ringde jag operationskordinatorn på NUS och i morgon ska de ha möte så förhoppningsvis är det nära nu. JAG ÄR LESS. Inte kul att veta att operationen är en av de blodigaste för det går så många kärl vid halsen. Och att risken att skada stämbanden är större denna gång än den förra för ca 13 år sedan. Tänk om läkaren i Piteå skulle lyssnat på mig då, när jag bad dem ta bort hela körteln för att slippa gå igenom detta igen. Min nya läkare frågade just varför de inte tagit allt. BRA FRÅGA!

För er som inte vet, så har jag hashimoto vad är då det, jo?

Symtom: Successivt insjuknande över år. Initialt palpabel struma, successivt atrofierande sköldkörtel till att den blir liten och oöm. Incidensen starkt stigande efter medelåldern. Finns dock även hos skolbarn! Oftast ospecifika symtom; "något är fel". Trötthet, huvudvärk, dyspné, tendens att snabbt få mjölksyra (vanligt och tidigt tecken), frusenhet, låg kroppstemperatur, låg puls, upprepade infektioner, de-pressivitet, glömska, okoncentration (frekventa felhandlingar vid arbetsplatsen), desorientering, lätt till måttlig viktuppgång, hes och grov röst, håravfall (inkl bortfall av laterala delen av ögonbrynen), förstoppning, rikliga menstruationer. Parestesier, perifer nervkompression (ex v karpaltunnelsyndrom). Ödematös och kall, torr hud, blekhet, långsam puls, muskel- och ledvärk, stelhet och svaghet i muskulatur. Nedsatt fertilitet, sänkt andningsfrekvens, segt och långsamt reflexsvar vid test av extremitetsreflexer och i uttalade fall vätskeansamlingar i underhuden/över händer/periorbitalt med risk för även myxödemkoma. EKG: Sinusbradykardi, low voltage.

"Subklinisk hypotyreos" är de facto ofta klinisk men lätt att missa p g a diskreta symtom som trötthet, ledvärk, lätt depression och okoncentration. Är ett tidigt sjukdomsstadie i utvecklingen av den autoimmuna tyroiditen.



Vissa kvällar har jag svårt att veta hur jag ska ligga, för knölen trycker och det känns som om någon stryper mig och att jag inte får luft. Har ingen ork blir slut även om jag går en raksträcka utan backar osv.

För några år sedan ville de operera mig för karpaltunnelsyndrom men året efter var inte besvären lika stora, tänk om detta endast beror på hashimoto, tänk om jag slipper det sen!

Har även pratat med min rektor om att det måste sättas in en vikarie när jag är borta annars kommer jag inte att kunna återhämta mig i lugn och ro. Han skulle se över detta, skönt!

Tänk om åtminstone hälften av mina symptom försvinner efter operation, vilken livskvalitets ökning det blir då. Jag hoppas.

Nä, nu ska jag snart krypa till kojs och läsa, imorgon är en ny dag och en ny vecka. Ha det bra alla där ute.

Kram.

1 kommentar:

  1. Hej!
    Jag har också(?) struma. Har blivit opererad, men för mig tog dom bort för mycket istället så jag fick den andra sorten än den jag hade först. Jag får äta Levaxin resten av livet men det är så små tabletter och för struman mår jag ju bra och har bra värden osv, så det är okej.
    Jag känner igen alla symtom som du beskriver. Fast å andra sidan så hade jag ju psykiska besvär för övrigt då också så nu i efterhand är det ju svårt att veta vad som är vad.
    Operationen kommer att gå bra! Läkarna är ju vana vid att operera såna saker, så det funkar!
    Välkommen till min nya blogg också!
    Kram från Marielle.

    SvaraRadera